Bikten

Vädret. Nej, jag hade nog inte tänkt att min blogg skulle handla om detta fenomen bortom kontroll, men nu blir det ändå så. Minus tjugotre grader var det när jag vaknat framåt strax efter klockan sex i morse. Att jag var uppe så tidigt berodde givetvis på Tre Kronors match emot Finland i OS, som för övrigt var mycket tillfredställande. Jag pluggade flitigt i periodpauserna för att på klart min labrapport i kemi som skulle lämnas in senast klockan nio. Ungefär åtta lämnade jag in den. Kvaliteten ska vi nog inte tala om. Hur som haver, tunnelbanan har slutat gå ovan jord, vilket innebär att jag skulle behöva gå in till Fridhemsplan för att ta mig till skolan. Det skulle ta mig minst 45-50 min och det är, numer, -22. Inte alltför frestande, särskilt inte som jag saknar varma kläder, de är alla hos mamma, underställ, koftor, jackor, täckbyxor, kängor, och dit kommer jag givetvis inte heller utan att gå. När jag skriver detta var det snart fyra timmar sen min väckarklocka ringde, och jag har knappt sovit sedan OS började. Enligt obekräftade uppgifter var det 17 personer på NF8s första lektion (som jag alltså inte har, då det är matte) och det lär väl inte vara fullsatt på den andra heller. De får helt enkelt klara sig utan mig. Om tunnelbanan börjar gå igen kan jag tänka mig att ta mig in till eftermiddagens svenskalektion men just nu ser det mörkt ut.

Så står jag alltså i valet och kvalet mellan att plugga och på så vis uppväga för min frånvaro, och att sova och bli människa igen. Två prov på onsdag gör detta till ett svårt val. För övrigt hoppas jag verkligen att tågen går normalt i morgon. Eller så hoppas jag att de inte går på hela veckan, mmm, haha. Nej, det vore jobbigt att missa för mycket. Då blir det nog bil. Nå, här ska jag i alla fall inte förslösa min tid. Adjö.