Lyft mitt liv till skyarna

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde om en outsäglig skönhet, och en lycka bortom förstånd. Det jag vill ska hända hände, min önskning gick i uppfyllelse och så lycklig har jag aldrig känt mig i vaket tillstånd, som jag gjorde i drömmen i natt. Det var en relativt realistisk dröm, inga övernaturliga inslag eller så. Även om realistisk må vara en överdrift. Tänk, oh tänk om den kunde bli verklighet. När jag insåg att jag var påväg att vakna och slogs av insikten, att detta kanske bara är en dröm, spred sig paniken snabbt genom hela min kropp. Det vill säga, Tove i drömmen fick panik och försökte klamra sig kvar i denna underbara tillvaro. Givetvis gick det inte, ju mer jag stretade emot desto vaknare blev jag. Jag låg länge kvar i sängen och repeterade skeendena i mitt huvud, tänkte tillbaka på den fantastiska känslan, försökte återkalla den. Men en dröm man vaknat ur är för evigt förlorad. Tänk, tänk om den kunde bli verklighet. Det är allt jag vill.