Jag tänkte faktiskt att jag skulle skicka dig ett brev
Eftersom vi aldrig pratar eftersom vi aldrig ses
Hur går det runt nu?
Hur blev det såhär, och varför fortsätter det vara så, är det inte dags att gå vidare nu, har det inte gått tillräckligt med tid, räcker det inte nu? Det räcker nu. För min skull, för din broders skull, för din moders skull men inte minst för din egen skull. Inget blir lättare med tiden och du målar in dig själv i ett hörn, jag tror du kommer ångra dig, komma till en insikt, gör det inte försent, det räcker nu, det räcker nu.
Man blir sentimental av ingenting
Jag saknar dig oändligt, min vän, min själsfrände, vi som delade så mycket, varför kasta bort det, varför, varför, jag vill bara att du lyssnar till min förklaring, och kanske ger en tillbaka, jag vet knappt vad jag vill längre, men såhär, vill nog ingen ha det, borde ingen vilja ha det. Inte ens du. Erkänn situationen och våga bemöta försök att förändra den. För en dialog med dina medmänniskor. Det är värt det.
Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Jag vet och förstår om jag vållat dig smärta, men du har vållat mig smärta och lidande likväl, du vet, varje gång jag lyssnar, varje gång jag hör, gråter jag, fortfarande, det spelar ingen roll. Försoning är en vacker sak, det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta, vad en Gud, sätt dig över mänskligheten, jag tycker synd om dig. Du måste vara vilse, stämmer inte överrens med den jag kände, och jag förstår om du känner likadant, men någonstans måste man inse, att en enstaka händelse förändrar inte en person, och jag är fortfarande jag. Den du kände, den du sa betydde så mycket, den du delade så mycket med, och jag sörjer allt det där.
Jag hoppas att vi ses snart eller hörs, eller har någon form av kontakt, jag hoppas på någon form av livstecken
Tills dess ha det gott
Och sköt om dig
Ta det lugnt
Hälsningar från mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar