O quae mutatio rerum

Jag insåg plötsligt det absurda i, att jag hittat en vardag jag trivs med. Den här veckan har varit sådan att om varje vecka för resten av mitt liv var som denna, vore jag helt tillfreds med det. Jag behövde inte åldras, kunde vara 17 för evigt. Det är en bra ålder. Inget egentligt ansvar, men du får ändå göra det mesta du vill eftersom du ses som 18 ändå. Jag behövde inte ta studenten, flytta, plugga vidare, gifta mig, få barn etc etc. Inte gå vidare. Jag skulle kunna leva varje vecka så som denna. Det räcker för mig. Mer än så behöver jag inte, ty det är detta det går ut på. (Årstiderna får dock gärna växla, för jag gillar dem alla...)
Det här fick mig att känna mig lycklig. Jag kanske till och med är lycklig.

Vidare påminde Christine mig nyss om JVMs existens och nära förestående! Detta gladde mig ypperligt. Vi ska lätt kolla på JVM halva nätterna. Och allt går bra nu. Det här kan ju visserligen vända imorgon. Och min känsla var motsatt för bara några timmar sedan. Precis just nu behöver jag dock inte bekymra mig om det. I detta nu, ska jag bara uppskatta min uppsluppenhet.
Kärlek åt folket.

Lycka

Lycka är att gå ut genom porten en decembermorgon och nästan blåsas omkull av snöstormen
Lycka är att vara på väg till skolan och fundera över dagens alla möjligheter
Lycka är att vakna på morgonen och titta ut genom fönstret, och mötas av solens strålar
Lycka är att vakna på morgonen och titta ut genom fönstret, och upptäcka att det snöar
Lycka är att äta en riktigt god bit choklad
Lycka är att märka att mamma köpt en ny god ost
Lycka är att äta frukost utan att behöva stressa, gärna ensam, med tidning, te och bra musik
Lycka är att öppna ett nytt mjölkpaket, hälla upp ett glas, och ta en stor klunk
Lycka är att komma in efter att ha varit ute, och känna värmen
Lycka är att vara på väg hem från skolan en tidigt vårdag och ta av sig jackan utan att frysa
Lycka är att se hur trädens knoppar brister
Lycka är att se ett löv falla i september
Lycka är att umgås med sina vänner
Lycka är att vara omtyckt
Lycka är att pulsa genom snö och inte bry sig om att man blir blöt
Lycka är att gå i samma kläder såväl ute som inne om sommaren
Lycka är att uppleva ett totalt samförstånd mellan själar
Lycka är att sänka sig ned i ett varmt väldoftande bad om vintern
Lycka är att hoppa från en brygga ner i lagom kallt vatten på sommaren och bli svalkad
Lycka är att se Leksand vinna
Lycka är att lyckas med något man företagit sig
Lycka är att sjunka ner i soffan framför bra TV efter en hård dag
Lycka är att känna sig helt och hållet utmattad fysiskt efter att ha tränat
Lycka är att skratta
Lycka är att ta en promenad längs solvändan, oavsett väder
Lycka är att tänka på livet
Lycka är att falla ihop i en liten hög i mammas säng, huttra, låta allting skölja över en och bara gråta
Lycka är att lyssna på Peter LeMarc
Lycka är att ha musikspelaren på shuffle och få en låt perfekt för situationen framshufflad
Lycka är att se in i dina ögon
Lycka är att hitta något riktigt fint klädesplagg som man kan köpa
Lycka är att prata med sin pappa och inse hur lika man tänker
Lycka är att bli förstådd
Lycka är att tänka på ditt leende
Lycka är att skriva
Lycka är att se en film, läsa en bok, höra en låt och genast koppla det till sitt eget liv
Lycka är att bli berörd
Lycka är att fascineras och överraskas av någons förmåga
Lycka är att inse sina egna begränsningar
Lycka är att alltid ha kvar framtiden
Lycka är att veta att man ska dö
Lycka är att veta att det inte nödvändigtvis är imorgon man ska dö
Lycka är att känna smärtan, och inse att man lever och känner
Lycka är att vara en del av den oerhörda gemenskapen i leksandsklacken under match
Lycka är att planera, organisera och strukturera
Lycka är att ligga på rygg i gräset och betrakta himlen
Lycka är att göra det man vill göra
Lycka är att vakna upp på julaftons morgon
Lycka är att sniffa på en färsk kopp svart kaffe
Lycka är att vakna, tro att man måste gå upp, inse att det är lördag och få somna om
Lycka är att drömma något riktigt härligt
Lycka är att tro på sanningen
Lycka är att prata med sin mamma och inse hur otroligt lik henne man är
Lycka är att kommunicera utan ord
Lycka är att sjunga när ingen hör
Lycka är att ha sovmorgon
Lycka är att uppoffra sig för någon annan
Lycka är att se andra lyckliga
Lycka är att tro på verkligheten och mänskligheten
Lycka är att ha hopp
Lycka är att förstå hur många skepnader lyckan kan anta
Lycka är att betrakta ett träd och se det perfekta samspelet mellan en gren, en kvist och ett löv
Lycka är att krama någon man tycker om
Lycka är att få komplimanger
Lycka är att ge komplimanger
Lycka är att se ett djur må bra
Lycka är att hjälpa till
Lycka är att förvärva nya kunskaper och att lära sig saker
Lycka är att alla plötsligt har bytt till en positiv attityd och ingen ifrågasätter det
Lycka är att måla eller rita och få utlopp för sin kreativa sida
Lycka är att vara nöjd med sin vardag och inte kräva något mer, inte önska något mer av livet
Lycka är att förlora sig själv, i tankar, ögon, eller en annan värld
Lycka är att veta att vad som än händer, har man alltid minst ett val
Lycka är att världen skall förgå men kärleken bestå
Lycka är att kupa sina kalla händer runt en varm tekopp och blåsa lite på teets yta
Lycka är att älska dig
Lycka är att leva
Lycka är att älska

"Kärlek är inte Tidens narr"

Jag skulle verkligen plugga nu då. Börja med kemin, när nu Åsa sa att jag har chans att slippa kursprovet om jag gör en fantastiskt labbrapport. Det är en chans jag väldigt gärna tar. Jag får slita bara lite extra en vecka för att få en enorm lättnad från mitt jullov, och dessutom är det inte särskilt troligt att jag skulle sätta MVG på ett kursprov. Mest för att jag inte längre kan prestera på prov. Här har jag alltså en möjlighet att avgöra mitt öde med en inlämning!

Nåväl, jag har all anledning att sätta igång. Men så kom jag liksom av mig. Bland annat för att det var en så bra dag idag. Jag är mycket ledsen för de elakheter jag fick ur mig och hoppas att du kan fokusera på dom bra sakerna. Jag kände att dom var många idag. Och nej jag hade kanske inte riktigt mod nog i morse men jag vet att du vet och sådär. Vidare älskar jag att det varit tisdag två dagar i rad. Och jag tycker att det borde vara tisdag i morgon också. Kan vi inte bestämma det? Och sen näst intill fredag på torsdag. Även om torsdag generellt är bättre än fredag? Jag fick inte det här att gå ihop nu... Det får helt enkelt vara torsdag på torsdag. Kanske torsdag även på fredag, beroende på helgen, eller hur. Då lär jag inte kunna misströsta förrän... den 27. Dock har vi nyår som en försäkring, så det är först 2010 som problemen kan börja! Om detta stämmer är resten av året bra. Helt otroligt. Jag har gett mening åt resten av året.

Dock finns en potentiell katastrof där emellan. MaDNP-resultaten. Lär anlända kring julafton likt förra året. Här kan jag krascha rejält.

Att den här texten är så värdelös rent litterärt beror på dess sorglöshet. Det finns ingen som helst smärta i den. Här funderade jag över att deklarera att den omfattar enbart trivialiteter, men så är inte fallet, eller hur. Det gäller att läsa mellan raderna. Och bra dagar får aldrig bli trivialiteter. I stället finnes en tillstymmelse till lycka. En viss tillfredställelse just denna dag. Knappast trivialt?

Känn tryggheten i,
att vad du än vill säga,
har någon annan sagt det bättre
före dig.

Fredag, fyra och framåt

Det är något jävligt visst med fredagar. Det är alltid något visst med att gå hem från skolan, och på fredagen gör man det extra definitivt. Så till vida att det dröjer längre innan man återvänder. Och du vet vad jag pratar om, men nog inte vad jag menar i bemärkelsen att du upplevt det. Hur fredag eftermiddag är det värsta som hänt en. Hur natten mot lördag, då man borde njuta av förnimmelsen av tillräcklig sömn som omväxling, eller göra något roligt med vänner eller familj, kan vara fylld av den gruvligaste ångest. Hur fenomenet söndagsångest gått ur tiden och förbytts mot söndagskvällens välsignelse. Då man kan somna lugn igen, tryggt varse måndagens återbringande av vardagen. Måndagen är lång, det är bra. Och tisdagen är tidig. Däremellan är ej alltför många timmar.
Som sagt vet du vad jag pratar om. Men förstår du innebörden?

Lev ut illusionen

Jag skulle kunna skriva här igen, och jag skulle kunna vara indirekt ärlig,
sådär som jag var när jag skrev förut.
Eller berätta allt,
allt det du redan vet

Det är fascinerande hur sådant man vet genom samförstånd
eller genom indirekt kommunikation
alltid går att ignorera
medan ett direkt erkännande,
något uttryckt med ord,
kräver aktion på ett annat sätt
kräver ett svar.

Jag räknar inte med att någon läser här längre
men det är bra och om
jag inte trodde att ignorans
skulle följa även detta inlägg
skulle jag inte skriva det
Annars skulle jag lika gärna kunna prata
men jag tänker inte tvinga någon
inte be om något
jag vill bara ha ignoransen
Varför vill jag inte ha ett svar?
jag vet att du vet
även svaret på den frågan (tre ord)
liksom du vet
allt det andra
som vi ignorerar
blundar för

Och ingen annan bör förstå vad jag pratat om
Någon tror sig förstå, men har fel
vad jag vet
så varför skriver jag här och inte till den det är riktat
jo just därför att, det skulle kräva ett svar
ett svar jag inte önskar mig
här bakom min mur av ignorans

men varför skriver jag över huvud taget?
kanske kommer det en dag
då min självkontroll brister
så att muren rämnar